Svensk ordbok 2009, webbversion
höra hemm
`
a
verb
hörde hört
,
pres.
hör
hör·de
●
ha sin naturliga plats
i visst sammanhang e.d.
rum.
äntligen har de hamnat där de hör hemma
större djur hör inte hemma i en storstad
höra hemma ngnstans
sedan 1526
Subst.:
hemmahörande