Svensk ordbok 2009, webbversion

höra hemm`a verb hörde hört, pres. hör hör·de●ha sin naturliga plats i visst samman­hang e.d. rum.äntligen har de hamnat där de hör hemmastörre djur hör inte hemma i en stor­stadhöra hemma ngnstanssedan 1526Subst.:hemmahörande